Första dagen av resten av mitt blogg-liv

Idag är det den 5 februari! 2009..suck
Jisses va tiden går fort.........o det var bättre förr! Eller?
Kul att blogga, tror jag, fick iden av min vän Ulrika från facebook. Ska iallafall prova på det.
Alla som känner mig vet att jag är en riktig pratkvarn, så det kanske blir lite skrivit här.
Men i ärlighetens namn måste jag erkänna att på sista tiden har jag inte varit så mycket för att kall prata med ytliga bekanta. Varför vet jag inte! Saknar mig själv lite i det där tjatet som jag gärna gjorde förut. Men kanske handlar det lite om mognad och lite självupptagenhet?
I hela mitt liv och fortfarande har jag tagit hand om allt o alla HELA tiden på ett eller annat sätt-
Jag själv har kommit i sista hand. Och därför har jag inte haft någon värdefull JAG-tid.
Det ska jag ändra på nu, eller omedvetet har jag ändrat på det sista tiden.........alltså med tanke på att jag inte orkar med kall prat. Det som betyder mycket idag just nu är kontakten med mina kompisar från 20-30 år sen som jag fortfarande har nära relation med. Det uppskattar jag mycket. Behöver liksom inte förklara om min tid i unga livet osv osv....dom vet.....o jag vet om dom..inga krusiduller! Gör det enkelt för mig kanske?! Men det är så det känns nu! Givetvis tycker jag mycket om mina nya vänner, men känner att jag inte har den tid som jag borde unna dom...därav min kommentar att jag är nog lite självupptagen! O det ironiska i detta är att jag faktiskt inte har dåligt samvete för det. Är det nåt fel på mig? Nej, vem skulle avgöra det? Som jag skrev från början, GUD va jag tjatar. he-he-he-he
Idag har jag jobbat.....kört fin volvo xc60, jisses va den går!
Denna bloggen kommer nog mest att handla om känslor o tankar.....mer som en öppen dagbok, men jag avslöjar inte mina mörkaste o hemligaste hemligheter. Fast jag har inte MÖRKA, kanske.....dystra kanske e det rätta ordet....jag e en ganska djup o fundersam människa, som många av mina bekanta inte uppfattar mig som, är jag helt övertygad om.
Kanske har jag inte haft lust o ork att visa det, men jag gör det genom musiken. Som alla vet i min bekanskapskrets älskar jag REM. Deras texter är oerhört viktiga för mig, hjälper mig att ta mig genom svåra tider, stunder i mitt liv men även ger mig glädje när jag behöver det.
En ganska hård barndom har satt sina spår o dom spåren sitter som gjutna som grunden på ett hus.
Nähä, slut för idag kanske...jag får fortsätta filosofera o grubbla på bloggen i morgon kanske!
ha det så bra, det har jag