Tjena

Söndagmorgon! Låg och funderade på mitt senaste blogg-inlägg inatt.
Jag blir så ivrig när jag skriver att jag går händelser i förväg och hoppar hit och dit, märkte jag!
Så nu ska jag tänka! Mmmmmm, kan ni tänka er att JAG ska tänka.

Så här var det, Tina 15 år är man va när man går i nian?! Jo OCH 16 år.
Under nians gång iallafall så hände allt det där, först med min mormor då, det var en läskig sak.
Hon bodde ett stenkast från Torpskolan. På lunchrasten en måndag gick jag upp till henne för att låna pengar till godis, sa jag till henne.
Hon mådde inte så bra med det va ingen fara med henne övertygade hon mig.
Hon mådde lite illa och hon skulle snart vara på fötter igen.
Jag fick mina pengar och gick direkt och köpte ett paket cig, blå blend.

Vi hade en OÄ lektion runt två tiden den måndagen, ni vet OÄ=onödiga ämnen
Alltså ingen lektion i att skratta utan rolig historia!? VAD?
Jo, under denna tråkiga lektion fick jag helt plötsligt ett hysteriskt skrattanfall, kunde bara inte sluta.
Läraren skickade ut mig i korridoren och jag skulle få komma in när jag slutat att skratta.
Väl ute i korridoren blev jag grav-allvarlig. Så givetvis gick jag in i klassrummet igen, men väl där IGEN började mitt hysteriska skratt! Jag blev utskickad igen, och så där höll det på i 40 minuter.

Efter skolan den här speciella måndag så drog jag och nån kompis til Lerums City och hängde som vi så ofta gjorde. Tuffa som vi va!
Mina föräldrar kom körande i bilen och stannade till när dom fick syn på mig!
Va fan ville dom, jag som trodde dom hade glömt bort att dom hade barn?!
TINA, kom hem på en gång var det enda dom sa!
Men va fan!! Men jag var tvungen att ta mig hem.

Hemma berättade dom att mormor hade gått bort denna måndag runt två tiden!
SKUMT! Det var då jag skrattade för fullt i skolan!
Vilket fall som helst, det var det enda besked jag fick, sen lät mina föräldrar mig löpa!
Varför skulle jag få tröst och stöd i denna situation när jag inte fått det nångång under mina första 15 år?
Så jag drog ju givetvis ner till polarna igen. Gömde min sorg och fruktansvärda smärta efter min mormors plötsliga bortgång.

Strax därefter, alltså det kan handla om månader eller så, nångång, jo jag minns att det var midsommar ju, var jag fortfarande fruktansvärt ensam med min sorg! Visst hade jag kompisar, inga problem, men jag hade INGEN vuxen nu som älskade mig.
Brorsan var som vanligt osynlig i alla sammanhang.
Men vid ett tillfälle hade han kommit hem as-packat och mumlat om att han hade druckit för att sörja sin mormor. Föräldrarna köpte det och förlät han för sin fylla.

Jo, just det ja, det var innan midsommar det, det här med brorsan.
För denna midsommar 1981 var jag i Tollred med några kompisar, vet inte hur vi fick tag i spriten men full blev jag!
Så full att jag blev nästan medvetslös! Eftersom Lerum och Tollered är små samhällen där många känner alla så var det många som visste vem jag var och en taxichaufför som känner mig körde hem mig!
Under vägen hem till Lerum hade jag lyckats att tömma hela min mages innehåll i taxibilen, vilket inte hade gjort taxichauffören speciellt glad.
Föräldrarna släpade ut mig från bilen och farsan slet in mig i huset!
Därefter följde en misshandel som kunde slutat i dödsfall om inte mamma hade gått emellan.
Jag vaknade dagen efter med en fruktansvärd huvudvärk, mycket pga bakfylla men öven som en följd av misshandeln. Hela kroppen ömmade och jag fattade inte varför, jag kom inte ihåg nåt av misshandeln, det fick jag berättat av min mamma senare.
Men det jag kom i håg iallafall och det jag kunde se med egna ögon var att min kropp var fullständigt full av stora ömmande blåmärken, jag hade svårt att gå och röra mig.

När även jag sa att det var till en följd av min mormors bortgång sa dom att, det har gått så lång tid nu att det inte har med saken att göra!!!!!!
Så jag blev inte förläten för min fylla! Jag hade kommit över min sorg efter mormor nu 6 månader senare.
Det följde utegångsförbud! Nu är det ju då plats för skratt, hahahhahahahahaha, utegångsförbud, skulle dom hyra en vakt som inte släppte ut mig?
Dom va ju på sina arbeten! Och jag va ute och drog med polarna
Det hände mycket under Lerums tiden!
Men det var ändå min tryggaste tid.
Föräldrarna var ju snygga helg alkisar, onsdag, fredag och lördag var det vin som gällde.
Dom drack och senare skulle det bli bråk mellan dom med hårda ord och fysisk våld.
Dom få gångerna brorsan va hemma smög jag in till han och gömde mig, för att känna lite trygghet.
Jag kommer ihåg speciellt en gång när vinet hade svepts och den fysiska vålden tog övertaget, så skulle farsan sparka nåt eller någon kanske, men missade och sparkade på en dörrkant så det blev en stor spricka i foten och blodet bara sprutade. Det var Tina 14-15 år som fick plåstra om honom mitti natten!
Att ja skulle till skolan dagen efter hade alla glömt bort säkert även jag som skolkade ofta!
Jag fortsätter senare idag med min biografi!