Lördag och påmind IGEN om mitt förflutna!

Det spelar ingen roll vad jag gör eller så så blir jag på ett eller annat sätt påmind om mitt forna jag!

Jag ska försöka fortsätta där jag slutade, om min barndom.
Äh, det sista jag skrev om var ju dagen då jag hade börjat i ny skola i fjärde klass osv osv,
Fyran och femma avlöpte väl ganksa ok trots bortfallet av föräldrar som stöttade mig.
Sexan var väl ok också men började nog bli en bråkstake redan då. Men det skulle komma mer senare i högstadiet. Jag hade utvecklats till en värsting. Jag bråkade skolkade och lärde mig röka. Men mellan allt detta så ville jag ändå bli sedd på något sätt. Jag provade tex att börja spela handboll , Baltichov tror jag Lerums lag hette, eller om dom fortfarande heter.
Ville ju så gärna att mina föräldrar skulle följa med och se att jag var duktig på nåt. Men inte infann dom sig, noooooooo.....alone again!

Skolkade mig genom hela åttan, kvarsittningslappar skickades hem, men jag va före föräldrarna hem för at tta posten och skriva på lapparna själv och tog senare mitt straff som lärarna trodde att mina föräldrar var medvetna om!

Hur jag tog mig i kragen och pluggade till medelbetyg i nian begriper jag än inte idag!
Men vad hjälpte det?

I vilket fall som helst så tog jag mig in på 2-årig ekonomisk linje på Ånäs-skolan.
Gick där några veckor eller kanske var det månader, kommer inte så noga i håg.
Jag kämpade iallafall, men vid det här laget hade det hänt så mycket annat i mitt liv samtidigt.
Efter nian dog min älskade mormor, den enda person i mitt liv som någonsin hade brytt sig om mig.
Farsan kom hem efter en affärsresa och berätta för mamma att han hade hittat en annan och ville skilja sig.
SAGT och gjort!
Det fina huset blev sålt i Lerum och jag och min mor som var heltbestört vid det laget med två stora förluster i hennes liv, först hennes mammas bortgång och sedan sveket.
Idag kan jag givetvis förstå henne bättre, men det gör man inte som 15 åring.

Iallafall så sa en lärare till mig på Ånäs skolan att det skulle vara skönt om jag försvann från skolan, sagt och gjort.
Vid en lektion reste jag på mig och sa att jag skiter i det här nu!
JA, vad skönt det ska bli och slippa dig svarade min lärare som jag tror var min klassföreståndare.
Ja detsamma sa jag!

Jaha, vad gör man? 15-16 år ensam på Redbergsplatsen!
Morsan hemma med en flaska spit och försökte dränka sina sorger och farsan någonstans i världen med sin nya kvinna.
Va fan skulle jag göra?

Förmodligen åkte jag hem till lägenheten i Bergsjön, träffade på en klasskamrat från Lerum som också hade råkat ut för samma sak som mig.
Skillnaden var att hon bodde ensam i en lägenhet som hennes pappa hyrde till henne.
Det blev vårat tillhåll för fester med alkohol och hasch.
2 stycken taniga små 16 åriga brudar lämnade åt sitt öde! Tack för den liksom!

Fortsätter i morgon!