Frölunda?

JA JAG skriver frågetecken, för man kan ju verkligen börja undra!
Va f....n sysslar dom med? 1-6 till HV71 HERREJÄ.....R
Jaha jag ska till matchen ikväll igen, känns inte Så inspirerande men man får väl gå dit och försöka stödja dom, dom har ju gjort en hel del bra genom tiderna trots allt.

Det var det om det!

Jag sitter och funderar, på hur hönsig jag är som mamma, förut "skämdes" jag för det för ungarna tyckte jag var pest och pina med mitt kontrollbehov över dom.
Men idag står jag för mitt hönseri!
Och ungarna verkar acceptera det mer nu, hahahahha, dom har iofs inget val.
Men jag har försökt förklara för dom att det grundar sig i allt jag har varit tvungen att vara med om, man kan ju aldrig föreställa sig ändå en förlust av olika slag förrän man själv blir drabbad.
Så e det ju!

Jaha, annars är det hyfsat bra må jag säga, livet går framåt, oalldeles för fort faktiskt.
Jag går och väntar på att isen ska släppa helt o hållet på Ömmern så jag kan börja fiska igen.
Nu är jag sugen!!!!!
Båten är fixad, fräsch och fin, nu är det bara motorn som ska få sig en genomgång, lite nytt blod osv osv SEN JÄKLARNS, passa er ÖRINGAR för i år ska jag ha tag i minst en av er.
Och ni hamnar på grillen, gäddor ni får en kyss o plums tillbaka, en abborre av storlek hamnar i stekpannan.

Nu ska jag ut i skogen o vandra!
Ha det

Söndag

Jättegod mat fick vi i går på firmafesen, chefen är generös.
Trevligt, MEN, detta återkommande ordet MEN, ett sånt litet ord kan ha ån stor betydelse?!
Helt otroligt....
Men men det var som det var, jag känner mig fortfarande alldeles tom.
Svårt att koppla av och vara den roliga Tina.....som en del förväntar sig, som jag själv har skapat under hela mitt liv.
Eftersom det är sån jag är och har varit flamsig och sprallig.

Det gäller att hitta tillbaka dit.
MEN det kanske jag gör snart.

Men jag tänker på en annan sak oftare, det är detta falska spel människor spelar.
Jag har varit duktig på att prata om andra, både goda och dåliga saker, MEN har slutat med det dom sista åren om inte den personen är med som man pratar om givetis, men det är ju en annan historia.
Där finns en hel del människor som jag pratar med som gärna pratar om andra människor, för det mesta som alla känner till begreppet "snacka skit".
Jag lyssnar säger oftas inget. Sekunden, dagen, veckan efter, eller ja när som helst, så umgås dessa människor som om ingenting hade hänt.
Varför umgås dom , om dom inte tycker omvarandra!
JAG VET JAG VET, det är så här över allt HELA tiden, men visst är det lustigt?

Ja ja bara en tanke, jag kan säga att jag va ganska djup innan, men detta med min vän har nog fått mig att bli djupare, för livet är så kort och helt plötsligt kan även DU även JAG ryckas från denna planet i denna sekund. Så varför slösar vi bort våran tid med lögner och falskhet?
Vem tjänar på det? Vem vinner nåt på det?
Svaret är SÅ enkelt: INGEN!

HM

Jaha, lördag idag.....vad göra..........jo det är visst firmafest, det blir säkert roligt.
Hoppas att tankarna på min vän kan ta lite semester, bara för en kväll.
Annars, varje vaken minut kan jag inte sluta att tänka på min vän.
Och livet!

Det är t o m svårt att blogga för jag känner mig totalt tom!
Men jag gör ett försök senare!

Livet går vidare

......tiden läker alla sår!

Och det är ju sant, förvånansvärt hur man tar sig igenom kriser i livet.
Var i väg och träffade barnen till min omkomna vän i går, kändes konstigt att träffa dom utan mamma.........men allt gick bra, dom verkar vara starka stundtals.

När något sånt här inträffar kommer man själv närmare LIVET, jag funderar tex på en sån här grej:

Som ni vet kör jag taxi, jag körde i söndags, en kvinna jag ska hämta på morgonen för att köra till flyget. Jag ska även hämta en person till eftersom vårat företag försöker att samköra så ofta det går för att hjälpa till med miljön osv....
Allt skulle ta högst 10 minuter extra.
Men kvinnan var ändå tvungen att "gnälla", nu är det ju inte JAG som bestämmer samåkningar och körningar över huvud taget, utan beställningscentralen.
Fruktansvärt besvärligt var det att kvinnan skulle komma 10 minuter senare till flyget, jag sa, du får ringa till min chef och säga detta då, och då visade det sig att det inte var så farligt ändå.

Jag funderar då på VARFÖR? VARFÖR måste människor jaga upp sig för 10 minuter i livet?
Varför måste människor visa sin överlägsenhet och TRO att dom är förmer än en annan människa bara för att dom förmodligen tjänar mer pengar och har en högre status?
Det gick ju bra att gnälla på mig men att ringa till den ansvarige blev för mycket.
Med en sån här situation skapar det direkt en obalans mellan förare och kund.
HUR trevlig blir DEN resan, tur att den som skulle samåka var 1000 gånger trevligare och såg just mig som en medmänniska och inte räknade värdet i antal kronor.

Visst är det tråkigt?
Och vad är det värt?
Vi är alla människor av kött och blod, lika värda.........
Vi måste ta vara på den korta tid vi har på jorden, inte sväva i det blå och tro att vi är något!
Komma ner på jorden och SE!

Se vad som hände med min vän, helt plötsligt är hon borta, och allt man borde ha gjort och sagt till henne, chanserna är puts väck!

Än en gång ANITA, vila i frid, jag saknar dig!

Tyngre

Nu när chocken av dödsbeskedet av min gamla kamrat sedan 33 år tillbaka i tiden har lagt sig känns det riktigt tungt!

Känns så jäkla onödigt!

Vi har gått igenom SÅ mycket av livet, vi hade bara varandra då våra föräldrar skildes SAMTIDIGT och vi blev bosatta i Bergsjön samtidigt.
Vi tydde oss till varandra.
Två 15 åringar.......Jag och Anita! Jag vet massa om henne som ingen annan vet, och givetvis tar hon med sig i graven en massa om mig som inte ens NI som läser min blogg vet.

Det känns tungt det här, fruktansvärt, som en del av mig är borta......FAN

Från tidningen: Tisdag den 10 mars 2009

Dödsolycka i Stamnared
STAMNARED. UPPDATERAD Vid sjutiden på tisdagsmorgonen körde en 50-årig man av vägen med sin bil. Medpassageraren, en kvinna i 40-årsåldern, avled i olyckan.
Trafikolyckan inträffade 06.50 i går på morgonen i Bro, några kilometer öster om Stamnared. De två personerna som färdades i bilen klämdes fast. Kvinnan omkom i olyckan och mannen ådrog sig allvarliga men inte livshotande skador. Han hade skador i bakhuvudet och även en arm var skadad. Mannen kommer från en mindre ort och vårdas på Sjukhuset i Varberg.

Så mycket

FAN, vi hade så mycket att gå igenom ju!!!
Anita var fenomenal på att komma ihåg saker från FÖRR, från våran tid FÖRR!

Vila i frid Anita, du har haft ett tufft liv

TUNG DAG

Fick ett dödsbesked idag, en av mina äldsta vänner har omkommit i en bilolycka!!
Ni som har läst bloggen från början o ALLT tjat vet vem det är, alltså den kompisen som jag träffade i Bergsjön som samtidigt flyttade från Lerum som jag och vi möttes när våra föräldrar hade skilt oss.
Anita började i våran klass redan i fyran i Aspenäs skolan.
Vi var kompisar från den dagen.
Mycket har vi gått igenom tillsammans.
Jag kan säga att vi har hållt kontakten i alla år, dessvärre dom senaste två åren hade vi hamnat lite i luven på varann, hon gjorde en sak, som jag vill behålla för mig själv, som sårade mig väldigt mycket och en del personer till.
Men det är en annan historia.

Det här var ju en fruktansvärt onödig och tragisk olycka!

FAN, jag blir så förbannad, hade hon lyssnat på mig för redan ett par år sedan hade det här aldrig behövt att hända!

Jag är i chock naturligtvis, Anita lämnar efter sig 4 barn, två vuxna barn och två ungdomar!
Jag fattar inget!
VARFÖR?
ÄRLIGT TALAT!!! VARFÖR!

FRÖÖÖÖÖÖLUNDA

Match onsdag match TORSDAG och Frölunda spelade sig till en semifinal!
Vilka lirare! Ja förstås ALLA EXPERTER säger att ja ja visst dom vann men det va ingen snygg hockey!
Jag har aldrig förstått det uttrycket!?
Men jag är iofs ingen specialist i området utan tycker att det e skit kul bara, men just om matchen igår torsdag var ändå bra och underhållande, gastkramande!
Inte mycket slagsmål och ganska schysst spel om man jämför från onsdagen då det var ganska laddat med både orättvisa domar beslut och annat.
Det var INGEN bra hockey.
Men i går tycker jag att Frölunda kämpade verkligen för att behålla nollan matchen rakt igenom. Med hjälp av 11 000 Frölunda-iter tog dom sig till semi, suveränt!
Jag överraskade min pojk, 12 åringen med biljetter, fick tag i ganska bra biljetter för 300 spänn precis brevid hejjarklacken!
Robert tycker ju att det e SÅ kul att få vara en del av den underbara klacken! Vi satt precis brevid där den stora flaggan uppenbarar sig efter ett Frölunda-mål, så vi satt perfekt!
Enda nackdelen att sitta där är att man ibland kan tappa koncentrationen på själva matchen, men absolut inget störande.

Så nu hoppas jag på att få tag i biljetter till iallafall nån av semi matcherna.
Idag är det fredag och jag jobbar sent, pust, lite tråkigt att jobba sent på en fredag, men glad och tacksam för att ha ett jobb iallafall i dessa tider.
10 och 20 ska jag till naprapaten och bli knäckt!
Ska bli skönt hoppas jag!
Har sån himla jobbig värk igen, och jag är verkligen livrädd att det inte ska släppa liksom.
Men med tanke på att det har blivit värre trots att jag motinerar och sånt där så vet i fan.
Det värsta som kan hända mig är att jag måste dra ner på arbetet.
Vet inte hur jag skulle klara av det igen! Men jag kämpar på som vanligt, men nån gång säger kroppen ifrån på ett mer brutalt sätt förmodar jag!?

hahhahahahahaha

Jaha, det va lite om mig och mitt förflutna!

Fniss

Så nu kan man ju skriva om ganska dagsfärska funderingar, och det kan jag säga det har jag många!

När jag skriver om mig själv om allt detta som har hänt så måste jag säga att jag är ganska stolt över mig själv som är där jag är idag. Med massa ödmjukhet förstås säger jag det.
För tanken på att jag faktiskt bara var ett barn när allt det onda hände stärker mig i mitt självförtroende.

Idag har jag tre kids, en tjej 19 år som är underbar, ambitiös och framtidsstark.
En kille som är 16 år till sommaren, en kul kille!''
Osså lilla Robert som blir 12 nu till våren, vilka underbara ungar. Jag är så lycklig för dom.

Måste berätta om min dag, varje år så har jag och min gubbe Ola en speciell dag och den dagen var idag.
Den kan inträffa vilken dag som helst men runt denna årstiden, alltså VÅREN!
Men varje år tar vi den som VI kallar första vår dagen en lång härlig promenad i skogen med dogsen!
Den dagen var IDAG!
Alltså, det finns ingen bättre dag på året!
Kaffe, ost fralla också en värmande sol! Man VET att våren är nära nu.
Hundarna springer i skog och mark, vi blir inte störda av nån annan!
En och en halv timme var vi ute i vildmarken kring Ängabos skogar.
Stannade två gånger och drack kaffe o bara njöt av värmen och hundarnas lycka att vara fria.

Vi hörs

jahaaaaaaaa

Helt fucking alone i världen kändes det som...........men jag hade ju iallafall mina älskade barn o gubben......
Den sommaren 2001 bodde vi i ett ruttet hus i Härryda som vi hyrde som tur va!!!
Vi va på G att köpa loss det med gjorde det aldrig som tur va!
Jättefint läge inne i skogen precis vid en bra fiske sjö, men vilket hus...........oj oj oj
Vi bodde där i 9 månader, det var faktiskt ett par goda vänner som hjälpte oss att flytta in som fick oss att flytta ut.

Marlene och Per-Anders dom är goa dom............för dom bodde i Göteborg och längtade ut till landet.
Kanske var det vi som fick dom att börja leta hus på allvar?!
Och det var dom som fick oss att köpa hus när dom slog till att köpa hus.....tänk va man kan påverka varandra.
För det va så det var, Marlene och Per-Anders hittade ett jättefint hus i Rävlanda, de slog till och köpte det och flyttade.............där va vi i vårat ruttna hus........lite avis faktiskt....men då får man göra nåt åt saken...
Vi kollade på hemnet, kommer inte ihåg om kanske Marlene hade gett mig nåt tips......
men i vilket fall som helst så hittade jag ett jättefint hus i Ödenäs...
Kanske var det för långt och bla bla bla bla-..........men vi bestämde oss iallafall för att åka och titta och känna på det.
Vägen till Ödenäs kändes lång första gången man åkte dit, men vacker.....
Ömmern......vilken underbar fiske sjö!

När vi kom fram till huset som var helt underbart, sa Ola att säg nu inte till mäklaren DIREKT att vi tar huset för Ola såg min förtjusning!
Varför han sa så beror ganska mycket på en händelse i Härryda, som grundar sig i ett bilköp.
Jag hade alltid önskat mig en Cheva Blazer och vi var på en firma i Småland , hade hittat en, så fort jag fick se den sa jag högt och ljudligt "-DEN VILL JAG HA" varpå jag sopade undan allt vad prut mån hette!
Så nu när vi stod där framför huset la jag band på mig själv och försökte se allt med kritiska ögon, försöka hitta alla fel på huset!
Det va inte så lätt! Mer än att kanske våran soffa inte passade just där i huset och att vi skulle vara tvungna att köpa ny, kunde inte ta ner priset på huset!
Men hur som helst så blev vi med hus tillslut, mäklaren blev nöjd och vi blev nöjda!
Tänk om min älskade mamma hade fått vara med, då hade vi byggt ett litet hus på våran tomt till henne och Bosse.

Så där bodde vi nu iallafall, vårat egna fina hus, för det var verkligen fint.
En kväll ringde min bror och sa "-VET du vad som hänt?"
-NÄÄÄ
BOSSE är död!
-VA?
Hans arbetskamrater hittade honom på köksgolvet hemma en morgon när han inte hade dykt upp på jobbet. Då hade de åkt hem till han och sett genom fönstret att han låg där.
Dom hade krossat fönstret och tagit sig in, men hans liv gick inte att rädda.
Man kan nästan säga att han sörjde ihjäl sig efter mor hade gått bort.
Slutat att ta sin medicin och allt, men det är klart fast dom hade ett ganska märkligt förhållande så hade dom bestämt sig för att leva livet ut.
Dom sista åren hade dom ju tom slutat med dricken.
Det var vid ett tillfälle när Emelie var kanske runt 9 månader och sjuk med nål i handen som mor alltså Emelies mormor skulle passa henne en kväll för jag skulle jobba.
När jag kom hem senare efter jobbet satt mamma och spelade kort med mina grannar och tog sig en sup.
Hon misskötte inte Emelie på något sett eller var oansenligt full, utan tanken på att Emelie kanske hade behövt åka till sjukan och komma med en mormor som luktade sprit passsade sig inte.
Ja ställde då ett ultimatum på min lilla goding till mams, antingen slutar du att dricka helt och hållet och du får fortsätta träffa ditt förstfödda barnbarn i form av en söt guldlockig flicka ELLER du kan fortsätta att dricka din jäkla alkohol och aldrig ,mer se ditt barnbarn...
Hon valde ju naturligtvis att träffa sitt barnbarn, vilken lättnad!
Sedan dess hade vi en underbar kontakt med både MOR OCH BOSSE!
Men nu va alltså han också död, han stod ut några månader endast utan henne.
Hade jag inte haft mina barn vid det här laget hade jag nog följt med Bosse.

Jag kan säga att dom veckor, månader och år som följde var ett rent helvete!
Sorgen samtidigt som jag bråkade med försäkringskassan om min skada från trafikolycka!
Inte konstigt att man bröt ihop ett par gånger men reste mig ALLTID med nya projekt.
Nu hade även min faster börjat ringa igen och tala om hur bevärligt det var at tta hand om sin bror, alltså min pappa!
Han var nog den bevärligaste människn i hela hennes liv.
Jaha då var det inte så lätt då sa jag till henne!
Och du har väl ändå då ingen sjuk mor att ta hand om samtidigt som du är skadad efter en trafikolycka, för det var ju precis det som hade hänt mig då jag försökte ta hand om farsan ocks.
Då min faster klagade på mig att jag misskötte det och tog han till Sigtuna för att själv ta hand om han.
Men insåg nu efter ett par år bara att det var mer jobb än hon kunde ana.
Lätt att tala om för andra va......mmmmmmm.,

Men iallafall, sån som jag är tog jag min bil och åkte till Sigtuna för att kolla läget!
När jag kom dit fick jag nästan en smärre chock.
I hallen i min farsas lägenhet satt en avmagrad gammal man i sin rullstol.
Det var mörkt och inte alls ombonat.
Unket och opersonligt!
Och där satt han, än en gång............och jag räddade han än en gång!
Va i helvete!
Så här illa hade han det inte ens i Göteborg när vi tog hand om han!

Jaha, tillslut fick jag övertalat farsan att flytta till Alingsås, här kunde han ju inte vara.
Några månader senare var jag tillbaka i Sigtuna för att hämta honom så han kunde komma till oss i Ödenäs att besöka oss.
Vi hade gjort i ordning ett fint rum på nedervåningen till han, som va anpassat efter honom.
Han hade egen tv på rummet och ett badrum som vi hade handikappsanpassat för han.

Samtidigt så sökte jag lägenheter runt om i Alingsås, hade lagt ut lite ansökningar här och där.
Bl annat till Flodens som har eller hade en del hus i centrala Alingsås.
Farsan åkte hem till Sigtuna med flyg efter några veckors vistelse hos oss.
När han kom hem tittade han igenom sin post och hittade ett lägenhetserbjudande från Flodens.
Tiden skulle gå ut nästkommande dag!
HERREGUD vilken tur!
Fort som attan fick jag kontaka Flodens för att få titta på lägenheten så den funkar praktiskt för farsan eftersom han sitter i rullstol efter hjärnblödningen.
JA det gör den, JA vi tar den!
Det var på håret att vi missade den..hade han stannat kanske en dag till så hade vi inte haft chansen att få lägenheten!
Ja, så då var det bara att åka till Sigtuna med bil och släp har jag för mig, packa hans grejjer och dra!
Vad fint han fick det!
Idag är han en social människa med många aktiviteter runt om i stan.
Klarar sig mycket själv förutom att vi städar nångång i veckan där, tvättar hans tvätt och lite annat.
Men handlar och lagar mat gör han själv.
Någon faster har inte hört av sig!

tjena

Jaha, vart va vi, jo, systern, min goa faster, skoja bara, hon e INTE go!
Men ops man får visst inte förtala folk....men jag har iallafall inte nämnt hennes namn....fniss.....
Jo, som sagt hon ringde titt som tätt o sa att ja skulle åka o kolla han, så fort han inte svarade i telefonen, irriterande? Nä inte ALLS (ironi)
Men han flyttade iallafall till Sigtuna där faster skulle ta mycket bättre hand om han än jag! Jaja lycka till..............

Så på Sahlgrenska och en massa undersökningar och strålningar o gud vet allt dom plågade min lilla mams med.
Och jag var med på nästan allt, vilken tur i oturen att jag var sjukskriven efter min hemska bilolycka -98
Mmmm.......inte undra på att man hade tankar om att döden skulle vara en lätt utväg vid detta laget.
Men inte Tina inte....o nooooooooo......keep on..........

Så nu kunde jag ägna mycket tid till min älskade mamma!
Sommaren 2000 skulle hon opereras och sedan strålas och annan behandling.
Vi åkte hit och vi åkte dit!
Försökte hålla modet uppe så gott det gick ,läkarna hade ju sagt att hon skulle bli helt frisk!
En period med mycket sjukhusbesök, jag och mor kunde varenda korridor på Sahlgrenska vid det här laget.
Själv hade jag ju tillbringat ca 3 år på Mölndals sjukhus regelbundet efter min olycka så det sjukhuset kunde jag mer än väl eftersom Emelie tillbringade en stor del av sin tid där också.

Runt mars april 2001 kallade läkarna familjen för ett samtal...inklusive mamma alltså....
Är det bra eller dåligt?
Jag vet idag vad det innebär iallafall, men då gick man iallafall dit med en strimma hopp...men vad hjälpte det när läkaren satt i sin jävla stol och förklarade att dom inte kunde göra mer för min mor! Och att månaderna var räknade!
FAN FAN FAN FAN FAN
-JAG VILL INTE DÖ! Skrek mamma...............FAN FAN FAN FAN
VA FAN GÖR MAN?
VA I HELVETE?

TUNGT!

Följande veckor var fruktansvärda, hon blev snabbt sämre och det var in och ut på sjukan i både ambulans och egen bil.......
Hmmm....jag kommer ihåg speciellt ett tillfälle, jag skulle köra henne i min bil från ena avdelningen till andra, det var nån bit emellan, vart hon hade varit kom jag inte ihåg men hon skulle tillbaka till Sahlgrenska, radion spelade SAVAGE GARDEN och orden:
"I'll be your dream I'll be your wish I'll be your fantasy I'll be your hope I'll be your love
Be everything that you need. I love you more with every breath Truly, madly, deeply, do..
I will be strong I will be faithful Because I am counting on a new beginning A reason for living
A deeper meaning yeah I wanna stand with you on a mountain I wanna bathe with you in the sea
I wanna lay like this forever Until the sky falls down on me"

Det gör naturligtvis fruktansvärt ont än idag att höra den låten!

Den 9 juni 2001 dog hon....................

Tänk att jag kunde SÅ många svordomar!
Hmmmm......